Allt blir nog bra till slut

En natt, en promenad och sen blev allt annorlunda. Du kröp in under min hud och har liksom fastnat där, och jag trivs med det. Ibland får du skuggor i dina ögon och jag vill kunna få dem att försvinna, men jag vet inte riktigt hur. Men jag vet att det mesta känns bra nu, fast det inte borde.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0