Hemhem
Min hemstad, du var min borg och min fasad, du var allt jag visste en lång, lång tid. En lång, lång tid är nu förbi, nu lever vi isär. Jag gav dig ingen chans att visa vem du är. Vi låter tiden gå och solen ha sin gång, det kanske blir vi två en dag, fast väntan kan bli lång. Min hemstad, du gör mig ledsen, du får mig glad men jag fann aldrig nån stimulans, du fick mig så lätt i obalans. Min hemstad, att lämna dig, det var en stor bravad. Det tog ett tag innan jag kom till skott, min hemstad, 5 år har gått.
Kommentarer
Trackback
