Nothing new.




Du upptar en hel lägenhet i min hjärna. Och jag kan inte få bort dig, inget vräkningsbrev på dörren. Jag hatar avståndet mellan våra kroppar, våra munnar, och att mina händer skulle kunna smeka över din trasiga rygg. Jag hatar att det är det här jag tänker på just nu. Jag skulle hellre vara där, göra vad som helst med dig. Följa dina ögonrörelser när du läser, se leendet smyga sig över ditt ansikte när du ser på din favoritserie. Jag skulle vara glad om jag fick vara där med dig, nära. Jag skulle känna mig speciell. Men här är jag. Jag sover för länge, dricker lite te, har ont i hjärtat. Jag tillbringar mina dagar med att tänka på vad du gör, och det är inte hälsosamt. Men det är inget nytt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0