roundmidnight

Kan inte känna ro, fast det är lugnt runt omkring. Jag tror att det är alla mina tankar som tär på mitt inre. Och det har blivit kallt här i min säng, sedan du begav dig ut på nya äventyr. Men jag har aldrig varit något för långa distanser, jag glömmer bort vart jag ska och det blir obalans i stegen som jag tar. Du vilar under min hud och jag känner dina andetag fast du är en ocean bort. Varför känns som om vi redan är klara med varandra, när det inte var åt det här hållet vi skulle gå?