På väg från ett hem till ett annat
På ett tåg från Stockholm till Lund så hittade jag någon. Ensam på väg bort från en stad som jag känner allt för väl. Han pratade om att resa, så långt bort att ingen skulle kunna hitta tillbaka, och han bad mig följa med. Jag undrar om du skulle sakna mig om jag försvann med någon annan? I fönstret speglades drömmar för stora för att fånga, och på min resa hem, så tappade jag bort både dig och mig.
Bara i natt så är jag här med dig, men när solen träffar dina ögon så kommer jag vara långt borta. Vi kunde ha varit bättre, varit större.
På vägen bort från hem, så blev jag någon annan och reste iväg till en okänd trygghet. Bort från sirener och meningslösa promenader genom en stad som sakta gör oss alla till något vi inte är. Jag vill känna mig säker med dig, men allt blir till oändliga diskussioner om vad som är rätt och fel i ett liv som inget vet hur det slutar.
Bara i natt så är jag här med dig, men när solen träffar dina ögon så kommer jag vara långt borta. Vi kunde ha varit bättre, varit större.
Vi går genom daggstänkta berg.
Det här vet du inte om, men jag väntar på dig. Någon gång måste du bli själv, och jag väntar på dig. Jag bidar tiden och det kommer ta tid. Jag har inte sagt något än, men jag väntar, väntar.Du är inte så fin, men det är nåt med dig, som att komma hem första gången ja, du sa hej. Det är så logiskt alla fattar utom du, du har inte en aning att jag tänker på dig precis just nu. Någon gång måste du bli själv. Hon har ett falskt leende, jag har sett det, hur har du undgått det alla de här åren? Och jag har sett dina pupiller växer när du är med mig. Du vet inte om det än, det kommer att bli du och jag tillslut. Någon gång måste du bli själv.
Om jag hade fått skriva en låt så skulle jag ha velat skriva den här.
Allt som är vi är inte allt som är ni.
Vi är inte som alla andra som söker efter en själsfrände, för jag tror att vi båda i stället söker efter en kamp. Efter någon som säger allting vi inte vill höra, som slår i dörrar, lämnar när man inte ska och som låter söndergråtna ögon ensamma somna in i en säng som egentligen rymmer två. Men också efter någon som varje gång kommer tillbaka och sakta kysser bort tårarna med mjuka läppar, viskar musik i öron som inte orkar lyssna på ord och nån som kommer att stanna för alltid, oavsett vad som händer. En kamp som varje gång den utspelas för oss närmare varandra, tills vi inte längre vet hur vi ska skiljas åt. Det är nog det som är vi.
Everything is starting to look a little bit better...
Göteborg var bäst. Morrissey, Doll and the kicks, Elin och öl, allt var precis så som det ska vara. Älskar verkligen den stan och kan tänka mig att flytta dit inom en snar framtid.
Har fått hem mitt hjärta nu också, alldeles trasig och ledsen är han. Men han börjar förhoppningvis få tillbaka lite gnista snart och bli på lite bättre humör. Imorgon ska jag försöka få med honom ut en liten stund, det kanske hjälper lite.
Halvvärd dag om jag får säga det själv.
Öl, skitväder och tv-spel fyller denna produktiva dag. Borde fixa allt som har med svartan att göra så att min del i det hela är klar, men jag orkar inte riktigt, som vanligt. Laddar för att åka till Göteborg på måndag och se Morrissey tillsammans med EL, sen hem tidigt på tisdag för att hämta hem mitt hjärta från operationen. Kommer knappt att hinna med något av allt det jag hade velat när jag är där, men det gör inte så mkt.
Nu: mer öl och bilspel!
Fan
Idag har Chippen brutit benet, så han får tillbringa hela helgen på Valla Djurklinik och ska opereras på måndag. Resultatet av det är jag jag ligger hemma och är orolig samt inte firar midsommar som alla andra i landet. Kollar lite fotboll och ska snart äta lite. Hoppas att mitt hjärta har det bra, och inte för ont...
Världen här inne ser inte ut som din.
Tråkigt väder, vilket gör att det inte är speciellt kul att behöva gå ut med ett hårmonster som sen kommer in och lägger sig i soffan och blöter ner allting. Nu ska jag gå och köpa massa godis, snus och sen sätta mig med 1,5 års kvitton och hjälpa till med lite bokföring. Yey!
