roundmidnight

Försöker sova, men din röst håller mig vaken. Våra liv existerar bara i sängen mellan lakanen, men där kan vi göra som vi vill, ingen annan styr. Du viskar; "Följ med mig och glöm världen. Vi kan sitta på en strand och bara se ut över vattnet, och glömma allting annat." Och jag vill så gärna tro på allt du säger, men det jäser nån slags sanning under ytan om något mer. Om att drömmar bara finns hos oss i sängen, det är aldrig någon idé att jaga dem på riktigt. Så vi stannar här, du och jag, vi kliver aldrig upp och ut i den riktiga världen.