The thin line.
"Kärlek är stimulans för hjärtat och lokalbedövning av förståndet." Och det stämmer så sjukt bra, i alla fall när man tänker efter.
Linjen mellan smärta och kärlek är så sjukt tunn i ett förhållande. Men utan lite smärta känns det inte helt värt att ha heller. Men det blir svårt att avgöra när det blir för mycket. För det behöver inte vara smärta, det kan vara lite växtvärk också. Hur vet man vilket som är vilket? Är det optimistiskt eller är det självbedrägeri att gå längs den där tunna linjen? När och hur vet man att man har fått nog?
Linjen mellan smärta och kärlek är så sjukt tunn i ett förhållande. Men utan lite smärta känns det inte helt värt att ha heller. Men det blir svårt att avgöra när det blir för mycket. För det behöver inte vara smärta, det kan vara lite växtvärk också. Hur vet man vilket som är vilket? Är det optimistiskt eller är det självbedrägeri att gå längs den där tunna linjen? När och hur vet man att man har fått nog?
Kommentarer
Postat av: alex
du skriver så himla bra, precis som det är
Trackback
